Dagens ros till en tålmodig kompis
Dagens ros vill jag ge till Guldus, för att han snällt sover vid (och på) mina fötter när jag är tråkig och pluggar till tentor. Jag vet att du har tråkigt nu vännen, men jag lovar att vi ska ha jätteroligt i helgen, när tentorna är skrivna!
Is i viken
Idag var vi en sväng till stugan, ett skönt avbrott från tentapluggandet för både mig och Guldus. När vi kom dit ställde sig Guldus på gräsmattan och tittade allvarligt ner mot stranden. Lyssnade och stirrade. Vi tänkte att det är bäst att kolla vad den är, så vi började gå mot standen. Och Guldus sprang nyfiket och bestämt före oss fram till vattenbrynet. Som nu var is. Som knakar och knarrar. Då gick det upp för oss vad det var han tyckte var märkligt! Hans älv som han brukar dricka ur och bada i hade blivit till is! (Även om den bara gick ett par meter ut från strandkanten)
Utställningssällskap
Java och Kisen var väldigt fina och skötte sig bra, vilket även deras mattar gjorde! Det blev HP och Bir för bägge (hundarna, inte mattar).
Skailos Caffeböna "Java" - 4,5 mån
En sak som är rolig när man är på utställning är ju att kolla på hundar och bedöma dom för sig själv. Tycker att det är fascinerande hur lika och ändå olika varandra hundraser kan vara! Vi pratade en del om rörelser, det är väldigt intressant att se hur konstruktion och rörelser kan variera, tex. mellan en mops och en afganhund. När man sitter och studerar sådant är det nästan svårt att komma ihåg att alla faktiskt tillhör samma art!
Det är väl ingen hemlighet att jag längtar tills Guldus är välpälsad och musklad, så att vi kan fara på utställningar igen (inte bara som publik, även om det också är trevligt). Konstruktionsmässigt tycker jag att Guldus är väldigt fin nu. Han har en mycket stolt hållning och ett flygande och starkt trav. Så nu väntar vi ut päls och muskler, sen ska det förhoppningsvis plockas cert...!
Guldus på utställning i juli
Foto; Jari Korpi, Brudholmens
Vinter?
Januari 2010
Imorse var det vitt på marken, inte mycket, men nog för att Guldus skulle bli tokbusig. Han hoppade runt, smakade på snön, hoppade ännu mer, slängde snö i luften och var allmänt galen! Jag kan upplysa er om att hans morgontrötta och frusna matte inte var fullt lika lyrisk...
December 2009
Höst
I helgen har vi varit i stugan, man får passa på innan det blir vinter. Blev ett par sköna skogspromenader och även ett spår - en härlig helt alltså!
Vad gäller spåret trodde jag aldrig att Guldus skulle klara det, även om vi kallar honom Guldnosen ibland. För det första låg en liten hare precis där jag gick spåret, som såklart blev rädd och sprang iväg - sicksack över spåret bakom mig. Sen missbedömde jag avståndet till en brant backe i skogen, vilket gjorde att spåret gick ner för den (sluttar nästan rakt ner). Och till sist så började det även blåsa väldigt kraftigt, ett litet tag efter att jag lagt spåret. Hur gick det då?
Tja, han hittade och markerade tydligt 3 av 4 apporter. Irrade bort några steg där haren sprungit, men stannade upp, och fortsatte sedan följa mitt spår. Branten fixade han galant, det var visst bara matte som hade problem att ta sig ner!
Guldnosen in action
Ner för branten...
...där han skickligt hittade en apport!
Kul att det funkar med spåret, vi jobbar vidare med lydnaden och längtar tills tävlingsstart! Planen var att det skulle hinnas i höst, men så är inte fallet. Nå, vi siktar in oss på tävling så fort säsongen börjar nästa år!
