Eurotop Ztorms Golden Eye "Guldus"

Idag har jag och Ann-Sofie varit till Kalix på en inofficiell utställning, mycket för träningens skull. Jag hade tänkt försöka att ställa Guldus utan godis, en inoff är ju ett perfekt övningstillfälle där man kan testa sånt. Det gav jag upp fort, kan jag säga. Klimpen är på tok för intresserad av andra hundar, en tråk-matte utan godis kan väl knappast mäta sig med allt annat spännande man kan titta på?

Maria (Brudholmens) var där som sällskap och publik, riktigt trevligt att få träffas och prata lite hund. Och få puff-hjälp såklart! Efter utställningen begav vi oss ut på isen, tillsammans med några av hennes hundar (Zaga, Zenna och Zmilla). Tycker det är en perfekt avslutning på en utställningsdag, att hundarna får springa av sig lite och andas frisk luft.


Ann-Sofie tog en varv med klimpen i ringen, så jag passade på att fota!



Guldus fick HP och blev BIR, med kritiken: Bra huvud och öron. Bra hals och rygg. Ännu lite outvecklad bröstkorg. Bra vinklar bak. Bra päls. Bra från sidan och bak, slarvar något fram. Visas i något högt hull.


Något högt hull? Det var det värsta, påstå att min lilla klimp är tjock! Kan sträcka mig till att han inte är väldigt vältränad, men man känner alla revben tydligt, så tycker det var lite svamligt av domaren att klaga på hull. Nåväl!



Maria omringad av ett helt gäng collies (fr. höger; Guldus, Zenna, Zmilla, Texas och Kisen. Sen ser man nog Zagas svans sticka upp bakom Texas...)



Kisen och Guldus spanar in en söt tjej!



Guldus och Zenna



Zenna, Texas, Kisen och Guldus - i full fart!



Hoppas jag har fått till det med namnen under bilderna, vore enklare om alla var olika raser, kan nog t.ex. ha blandat ihop Zenna och Zmilla på någon bild... Kan hända att det blir en sväng till Kalix om en månad också, är en inoff då med, men vi får se hur det ser ut med tid och pengar. Men det är ju helt klart bra aktivering och träning för Guldus, på alla de möjliga vis. Nu ligger en mycket, mycket trött klimp och sover bakom mig, han har knappt rört sig sen vi kom hem...

Nu börjar det vara dags för varmare väder...

Igår for jag och Guldus med Ann-Sofie och colliegrabbarna ut i skogen. Det blev, som vanligt, en hel del spring och bus. Mot slutet av promenaden åkte dock Guldus koppel på, då han blev lite väl "kär" i Texas, han terroriserade honom verkligen... Dessa hormoner!

Idag for jag, Janne och klimpen ut till Gäddvik (där min familj har stuga). Skönt att kunna traska på isen utan att det är massa andra människor och hundar! Det blev en ganska kort luftning på grund av den minst sagt svala temperaturen, men Guldus fick springa av sig, och jag hann fota några mysiga bilder på yrvädret.


Snygging!



Vad gör ni? Varför kommer ni inte och busar??



Lill-klimpen blir större och större, trots att han inte växer så värst mycket längre...



Klimpen har lagt långnosen i blöt... Alltså, i snö.

Snöklimpen anfaller! (Spana in framtassarna...!)




Husse och busklimpen kampar




Visst har vi ett mysigt lekställe? Svårt att tänka sig att det finns såna i stan




Snygg busunge




Här kan man snacka om långnos till collie! (och höger framtass ser lite rolig ut...)




En långsam fotograf hinner inte alltid fånga hela motivet! Som man nästan kan ana, slutade detta med att jag fick en höghastighetsklimp över mig och ramlade baklänges ner i snön...!




Nu har det tyvärr varit väldigt kallt i några dagar, så det blir inga långa stunder ute. Vi längtar efter lite värme, så vi kan vara ute och busa igen!

Glömde ju lite saker från helgen i min uppdatering!


För det första, att Guldus farmor Zelda fick sitt sista CERT och därmed blev Svensk Utställningschampion i lördags! Stort grattis till Zelda och matte Maria!!


Sen var jag och Ann-Sofie på ridhusträning i Öjebyn på söndagkväll, tredje gången jag är där med Guldus, och första gången det kändes riktigt bra efteråt. Han hade betydligt bättre fokus på mig än han tidigare haft, troligen berodde detta dels på träning och dels på att jag hade ovanligt god belöning (små tärningar av ost, korv och kött). Men det är alltid roligt när man ser förbättring!

Efter träningen hälsade vi på Anita och Kattis på Spireans, riktigt trevligt var det! Och mysigt att bli omringad av massa nyfikna långnosar (collies) när man sätter sig på golvet...



Nu tror jag faktiskt inte att det finns något mer att rapportera från helgen, och det är hur som helst dags att sova nu, lillklimpen har redan somnat för natten...


Såhär brukar guldklimpen sova, som en liten lussekatt

Då var det äntligen dags för en uppdatering från helgen!


I lördags bar det alltså av till Jokkmokk för första officiella utställningen. Vi kom fram till utställningen utan några direkta hopp om storvinster, men ändå glada i hågen. Men innan dagen var slut hade både jag och Guldus fått veta att vi var mer eller mindre odugliga. Hmm...





Snyggaste klimpen fick i alla fall en 1a i kvalité, med kritiken: Maskulint huvud med bra proportioner, utmärkt ögonfärg. Lätta öron. Bra hals och skuldra, rak överarm. Trång i fronten, bra kroppsproportioner, medelkraftig benstomme. Tillräckligt vinklad, rör sig med bra steglängd men aningen löst fram.

"Lätta öron" var inte oväntat, ibland är hans öron perfekta med söta tippar, ibland står dom rakt upp som paraboler. Att han skulle vara trång fram har jag inte märkt av själv, men om det är så tror jag att detta kan gå till sig med tiden, han är ju trots allt bara tonåring än, inte färdigutvecklad. Vad som sedan sades muntligt om min lilla älsklingsklimp tänker jag inte ta vidare notis om.



Välkammad klimp, Gunnel har skickat fotot.



I söndags hade vi det betydligt stillsammare, tog en promenad ut på isen i det underbara vädret, tillsammans med ungefär resten av Luleås befolkning.


Vilket underbar årstid detta är!



Jag vill alltid stanna och fota, vilket grabbarna tycker är tröttsamt. -"Kan vi gå snart???!"



Busklimp klättrade upp på en snökarm och skällde, ibland får han för sig att han är typ lejonkungen...



Stark klimp, ännu starkare matte



"Neeej du tog min boll matte, du fuskar!"



Spanar åt varsitt håll, där kan vi snacka om samarbete

På lördag bär det äntligen av mot Jokkmokk för utställning!

Var ju ett tag sen senast, känns ganska mysigt med en ren guldklimp igen. Vi har inte badat honom sen början av november, så man blev positivt överraskad av hur luddig han har blivit nu!


Klimpen var väldigt duktig i badet, stod stilla och gnällde knappt något. Men som ni ser tycker han egentligen att det är ganska otrevligt...



Lite torrare - mycket gladare!




Var ju tvungen att fota resultatet också, men tyvärr har vi ju en märklig kamera så alla bilder fick olika ljus och kontrast! Nå, det är som det är, vi fortsätter drömma om en riktigt bra kamera...



Puffig och snygg, spanar in en hög med frolics som matte lagt på golvet...



Vill... ha... frolics!




Huvudstudie



Den här bilden blev av någon märklig anledning väldigt mörk, men tycker att han är så snygg på den, att jag inte kan låta bli att lägga upp den!

Igår följde jag med Ann-Sofie och Texas på utställning i Boden. Var ganska skönt att få sitta och kolla på andra hundar och utställare utan att ha med en bråkig/busig guldklimp! Texas skötte sig exemplariskt i ringen och det blev HP och BIR för lilla kexet (som nästan har växt ikapp Guldus nu!). Klicka in på Ann-Sofies blogg för att se lite bilder. Var en trevlig dag, som verkligen lockade fram utställningssuget hos mig!

Ikväll ska vi till Öjebyns ridhus för träning, collieklubben hyr det. Var där förra veckan också, perfekt träning inför utställningen nästa helg (som även den är i ett ridhus). Lillklimpen behöver förstå att man inte måste leka med andra hundar bara för att dom finns i samma rum, inte ens om det är collies. Förra gången körde jag och Janne kontaktövningar i form av att en av oss gick slalom med Guldus mellan dom andra tränande ekipagen. Vi höll en leksak synligt för Guldus, och försökte få honom att intressera sig för oss trots att han var nära andra (aktiva) hundar. Det gick faktiskt över förväntan, han börjar lära sig att man inte behöver vara besatt av andra hundar.


Förresten håller vi ju på att arbeta upp Guldus (och vår egen) kondition, blir mycket plumsande i djupsnö och hoppande i snöhögar:


Guldus och husse plumsar... Lägg märke till snödjupet!



Trött klimp ser ut att fundera på om det är värt att resa sig upp, eller om man kanske skulle prova spela skadad för att se om någon orolig matte eller husse lyfter upp en...

...men inte alls redo!

Idag blir Guldus och hans syskon 10 månader! Kan inte riktigt förstå att det går så fort. Har hela tiden verkat som en evighet tills han blir ett år, men nu är det ju bara två månader kvar... Börjar dyka upp tankar om MH, HD och sådant, men det är ju tack och lov inte saker som ska göras på ettårsdagen.


Hittade en söt bild på busklimpen från juni, han var ungefär 2,5 månad här:


Liten klimp busar i härligt grönt gräs (vi längtar till sommaren...)


Och så en bild från idag, lite storleksskillnad, trots att han inte är vidare stor nu:


Stor klimp busar i härligt vit snö



Tidigare idag visade Guldus vilken härlig (hmm) tonåring han är. Vi brukar vara så stolta över vår lilla klimp som aldrig försöker sticka ifrån oss, lyssnar bra med tanke på åldern och är allmänt ganska behaglig att rasta. Detta gällde visst inte idag när Janne och Guldbusen var på promenad...

   Efter att ha busat i snödrivorna bajsade Guldus ut i djupsnön, och Janne klämde som vanligt fast kopplet under armen för att plocka upp det. Och vad gör Guldus? Jo han drar loss kopplet! Han har aldrig visat ens en antydan till att försöka detta tidigare, så det kom ju helt oväntat. Och då ska ni inte tro att det var slut där...
   Guldus börjar trippa längs gångvägen (som går parallellt med en bilväg, var ju inne i stan!), med riktning mot ett äldre par med en Border Collie. Janne ropar och visslar, Guldus fortsätter trippa. Janne försöker hinna ifatt Guldus, som då givetvis tror att husse också vill jaga Border Collien, och börjar springa istället för att trippa. Janne insåg sitt misstag och busvisslar, vartefter han börjar springa i motsatt riktning...
   TACK OCH LOV, Guldus kunde såklart inte motstå frestelsen att kolla vad husse gör, och lät sig infångas (med beröm såklart, även om man är arg på tokhunden för att han stack, så ska han ju ha beröm för att han kom tillbaka).

Roligt att han väljer att visa sin olydigaste sida samma dag han har åldern inne att tävla i lydnad, ska vi ta det som ett tecken? Nejdå, så lätt kommer han inte undan... Däremot kommer vi från och med nu trä fast kopplet över armen, sen kan han ju försöka hur mycket han vill!

För ett par veckor sedan var jag och Janne till Haparanda och shoppade. Det blev diverse hundgrejer inköpta, både på en djuraffär och IKEA. Det blev en klofil, en tuggleksak, en mjuk fotboll, en mjukisråtta och en ny hundbädd.


Skönt med en mjuk säng... Den ser liten ut på bilden, men var i passande storlek.



Guldus mjukiskompis



Vad är det där?




Nu har den blivit en kär ägodel som han ofta bär med sig