Tålamod...
Guldus är som bekant en väldigt aktiv vovve. I torsdags hade vi en vilodag, då han hade haft fullt upp med aktiviteter sju dagar på rad (bland annat långpromenader i vårsolen, spring i stugan och bus med colliegrabbarna). Tack vare den vilodagen, hade jag en väldigt pigg hund med mig igår, vart jag än gick. Började dagen med en härlig (och ganska lång) promenad, men inte blev han trött för det. Det enda som hände var att min vänsterarm (som håller kopplet) och mitt tålamod tog slut. Vissa dagar är han som en ängel, andra dagar som ett monster!
I torsdags när vi promenerade gick han fint bredvid mig, sökte ögonkontakt ofta och var allmänt trevlig och söt. Igår drog han som en idiot, och när han är på det humöret, finns det ingenting som hjälper! Man provar vara tålamodsmatte och lockar till att "gååå fiiiint" med godis. Man är provar vara hårdmatte och rycker i kopplet när han drar. Man provar gå snabbare. Man provar gå långsammare. Han bryr sin inte! Tack och lov är han ganska sällan på detta humör, annars skulle jag ha en extremt vältränad vänsterarm...
Piggelin. Suddig bild, men jag tycker ändå att man ser lite av den oändliga energin...
För att trötta ut lilla hyperhunden ordnade jag en mysig aktiveringsstund igår på eftermiddagen, det är alltid trevligt och praktiskt. Först tränade vi lite apport, gick ganska bra, även om han var lite bråkig och försökte brottas med träapporten. Sen gömde jag korvbitar under plastmuggar, så fick han jobba ett tag med att få fram dom, att vi inte tänkt på det tidigare! Sen körde vi ett klassiskt korvletande i arbetsrummet, han har verkligen lärt sig att "slå på" nosen nu, man ser hur skärpan infinner sig och nosen börjar arbeta! Har man inte lust att aktivera på detta sätt, finns ju alternativet klassisk led med hunden:
Kampar med husse (som ligger på golvet)
Halt golv!
Spana in tänderna...
Tokhunden älskar att kampa
I torsdags när vi promenerade gick han fint bredvid mig, sökte ögonkontakt ofta och var allmänt trevlig och söt. Igår drog han som en idiot, och när han är på det humöret, finns det ingenting som hjälper! Man provar vara tålamodsmatte och lockar till att "gååå fiiiint" med godis. Man är provar vara hårdmatte och rycker i kopplet när han drar. Man provar gå snabbare. Man provar gå långsammare. Han bryr sin inte! Tack och lov är han ganska sällan på detta humör, annars skulle jag ha en extremt vältränad vänsterarm...
Piggelin. Suddig bild, men jag tycker ändå att man ser lite av den oändliga energin...
För att trötta ut lilla hyperhunden ordnade jag en mysig aktiveringsstund igår på eftermiddagen, det är alltid trevligt och praktiskt. Först tränade vi lite apport, gick ganska bra, även om han var lite bråkig och försökte brottas med träapporten. Sen gömde jag korvbitar under plastmuggar, så fick han jobba ett tag med att få fram dom, att vi inte tänkt på det tidigare! Sen körde vi ett klassiskt korvletande i arbetsrummet, han har verkligen lärt sig att "slå på" nosen nu, man ser hur skärpan infinner sig och nosen börjar arbeta! Har man inte lust att aktivera på detta sätt, finns ju alternativet klassisk led med hunden:
Kampar med husse (som ligger på golvet)
Halt golv!
Spana in tänderna...
Tokhunden älskar att kampa
Kommentarer
Trackback
