Gammal nog att tävla i lydnad...
...men inte alls redo!
Idag blir Guldus och hans syskon 10 månader! Kan inte riktigt förstå att det går så fort. Har hela tiden verkat som en evighet tills han blir ett år, men nu är det ju bara två månader kvar... Börjar dyka upp tankar om MH, HD och sådant, men det är ju tack och lov inte saker som ska göras på ettårsdagen.
Hittade en söt bild på busklimpen från juni, han var ungefär 2,5 månad här:
Liten klimp busar i härligt grönt gräs (vi längtar till sommaren...)
Och så en bild från idag, lite storleksskillnad, trots att han inte är vidare stor nu:
Stor klimp busar i härligt vit snö
Tidigare idag visade Guldus vilken härlig (hmm) tonåring han är. Vi brukar vara så stolta över vår lilla klimp som aldrig försöker sticka ifrån oss, lyssnar bra med tanke på åldern och är allmänt ganska behaglig att rasta. Detta gällde visst inte idag när Janne och Guldbusen var på promenad...
Efter att ha busat i snödrivorna bajsade Guldus ut i djupsnön, och Janne klämde som vanligt fast kopplet under armen för att plocka upp det. Och vad gör Guldus? Jo han drar loss kopplet! Han har aldrig visat ens en antydan till att försöka detta tidigare, så det kom ju helt oväntat. Och då ska ni inte tro att det var slut där...
Guldus börjar trippa längs gångvägen (som går parallellt med en bilväg, var ju inne i stan!), med riktning mot ett äldre par med en Border Collie. Janne ropar och visslar, Guldus fortsätter trippa. Janne försöker hinna ifatt Guldus, som då givetvis tror att husse också vill jaga Border Collien, och börjar springa istället för att trippa. Janne insåg sitt misstag och busvisslar, vartefter han börjar springa i motsatt riktning...
TACK OCH LOV, Guldus kunde såklart inte motstå frestelsen att kolla vad husse gör, och lät sig infångas (med beröm såklart, även om man är arg på tokhunden för att han stack, så ska han ju ha beröm för att han kom tillbaka).
Roligt att han väljer att visa sin olydigaste sida samma dag han har åldern inne att tävla i lydnad, ska vi ta det som ett tecken? Nejdå, så lätt kommer han inte undan... Däremot kommer vi från och med nu trä fast kopplet över armen, sen kan han ju försöka hur mycket han vill!
Idag blir Guldus och hans syskon 10 månader! Kan inte riktigt förstå att det går så fort. Har hela tiden verkat som en evighet tills han blir ett år, men nu är det ju bara två månader kvar... Börjar dyka upp tankar om MH, HD och sådant, men det är ju tack och lov inte saker som ska göras på ettårsdagen.
Hittade en söt bild på busklimpen från juni, han var ungefär 2,5 månad här:
Liten klimp busar i härligt grönt gräs (vi längtar till sommaren...)
Och så en bild från idag, lite storleksskillnad, trots att han inte är vidare stor nu:
Stor klimp busar i härligt vit snö
Tidigare idag visade Guldus vilken härlig (hmm) tonåring han är. Vi brukar vara så stolta över vår lilla klimp som aldrig försöker sticka ifrån oss, lyssnar bra med tanke på åldern och är allmänt ganska behaglig att rasta. Detta gällde visst inte idag när Janne och Guldbusen var på promenad...
Efter att ha busat i snödrivorna bajsade Guldus ut i djupsnön, och Janne klämde som vanligt fast kopplet under armen för att plocka upp det. Och vad gör Guldus? Jo han drar loss kopplet! Han har aldrig visat ens en antydan till att försöka detta tidigare, så det kom ju helt oväntat. Och då ska ni inte tro att det var slut där...
Guldus börjar trippa längs gångvägen (som går parallellt med en bilväg, var ju inne i stan!), med riktning mot ett äldre par med en Border Collie. Janne ropar och visslar, Guldus fortsätter trippa. Janne försöker hinna ifatt Guldus, som då givetvis tror att husse också vill jaga Border Collien, och börjar springa istället för att trippa. Janne insåg sitt misstag och busvisslar, vartefter han börjar springa i motsatt riktning...
TACK OCH LOV, Guldus kunde såklart inte motstå frestelsen att kolla vad husse gör, och lät sig infångas (med beröm såklart, även om man är arg på tokhunden för att han stack, så ska han ju ha beröm för att han kom tillbaka).
Roligt att han väljer att visa sin olydigaste sida samma dag han har åldern inne att tävla i lydnad, ska vi ta det som ett tecken? Nejdå, så lätt kommer han inte undan... Däremot kommer vi från och med nu trä fast kopplet över armen, sen kan han ju försöka hur mycket han vill!
Kommentarer
Postat av: Mamma å pappa
Vi längtar också till sommaren när vi kan vara ute i stugan och busa med guldklimpen.
Postat av: Linnea
Haha, vänta bara då flyger du bara efter som en vante istället ;)
Trackback
