Valpkurs 3, snö och spöken
Nu är det nästan en vecka sen förra träffen på valpkursen, men har inte haft tid att uppdatera bloggen förrän nu...
Det är fascinerande hur stor skillnad det är på valparna nu, dom har verkligen accepterat att det inte ska vara något bus och gnäll. Hör och häpna, till och med Guldus låg och sov i måndags! Jag visste att valpkurs är bra social träning, men att han skulle kunna sova bland dom andra valparna utan att ha fått busa med dom, det hade jag aldrig vågat hoppas på...
Det var en ny valp igen, en väldigt söt liten blue merle bordercollie. Hon hade blivit attackerad av en vuxen hund tidigare, vilket gjort att hon nu är lite rädd för hundar. Hon tog det dock bra med dom andra valparna, var bara Guldus hon var skeptisk mot av någon märklig anledning, trots att han inte gjorde henne något alls.
I fredags kväll fick Guldus se snö för första gången, och gissa om han älskade det! Kvällspromenaden bestod av massa sprnig i snön och tappra försök att äta snöflingor i luften! Tyvärr så har den lilla snön vi fick nu smält bort, men vi hoppas att den kommer tillbaka snart, för nu är det bara blött och smutsigt ute. När den är tillbaka, ska jag se till att ha kameran med, måste få fånga hans glädje åt den vita, blöta fluffet!
Förresten så har Guldus börjat se "spöken". Tidigare i veckan när vi var på promenad fick han syn på en fruktansvärd stolpe med en hemsk papperskorg på. Han ryggade undan, för att sedan brösta upp sig och blänga ondsint på den. Nu är det så, att vi går förbi denna hemska skapelse varje dag. Och han har aldrig brytt sig om den tidigare. Och inte heller har han tittat åt den alla gånger vi hunnit gå förbi den nu efteråt. Och i fredags, när vi gick vår morgonpromenad, reagerade han precis likadant mot en vägarbetsskylt, som om han inte skulle ha sett en sån tidigare... Jag gissar att det är det här dom kallar "spökåldern"!
Imorgon och på onsdag är dom sista träffarna på valpkursen, då ska vi bland annat träna valparna på att hanteras av andra, vi ska alltså "byta hund" med varandra och sedan kolla tänder och så.
På tal som spöken ja... Kisen fick för sig plötsligt en dag när han var valp att soptunnan var livsfarlig. Det gick några veckor, sen en morgon så hade han som bara glömt bort det. Märkligt. Schack hade aldrig några "spöken" eller ska vi säga "hjärnspöken". Blir spännande att se om Texas får för sig något, det kommer nog. Ps. Det är temakväll Shetlandssheepdog på Tassa in på tisdag 19:00, lust att hänga med? Jag blev lite sugen på att fara dit och fika och höra om rasen. Har ju haft en när jag var liten.
