Eurotop Ztorms Golden Eye "Guldus"

För två veckor sedan, den 28 april, fick vår älskade Guldus somna in. Efter tre veckors sjukdom konstaterades att han hade drabbats av mycket elakartad Malingt Lymfom. Jag kan fortfarande inte förstå att det har hänt...



Gäddvik 18 april 2011 - vacker och stolt in i det sista


Det började fredag den 8 april med att han kräktes och hade ont i magen, jag märkte direkt att något var fel. Redan dagen innan hade han verkat lite hängig och när vi kom till djursjukhuset blev han inlagd där. Följande veckor for vi många resor till djursjukhuset, han var inlagd i flera omgångar. Tisdag den 19 april fick vi lämna honom på djursjukhuset för operation där biopsier skulle tas. Han fick stanna på djursjukhuset några dagar efter operationen, men hela sista veckan fick han vara hemma. Jag kände på mig hur det skulle sluta och ville ha honom hemma med "flocken" den sista tiden. Jag är övertygad om att han själv kände samma sak. Onsdag veckan efter operationen fick vi så det tunga beskedet.
Mitt i allt elände är jag glad att han inte visat några tecken på sjukdom tidigare, han fick ha två riktigt härliga år, fyllda av kärlek och glädje.



Blöt sötnos i Gäddvik, september 2010



Dagen innan operationen for jag, min mamma och Guldus ut till stugan. Även om han var väldigt trött levde han upp när han kom dit, han var åter den pigga och glada busklimpen vi känner så väl. Här kommer lite bilder från vår härliga eftermiddag:



Älskade klimpen var inte typen som sitter och tycker synd om sig själv. Livet ska levas till fullo!



Men man ska även ta sig tid att stanna upp och njuta av dom små tingen



Älskade klimpen undersökte sitt revir, men höll som vanligt hela tiden koll på "flocken"



Härligt att vara fri!




Vackraste, vackraste vännen...



Guldus hade under sin korta sjukdomstid en envis feber, som sista veckan var ihållande hög. Därför spenderade vi mycket tid i skuggan på balkongen. Guldus ville vara där mest hela tiden så vi var så illa tvugna att klä oss varmt framåt kvällen, allt för att få umgås med honom.







Men oavsett hur sjuk och febrig han var så blev han inte mindre nyfiken, nej, som vanligt la han långnosen i blöt när spännande saker plockades fram! Som här, när husse plockar med diverse bilprylar...






Men den 27 april fick vi alltså det värsta beskedet man kan tänka sig och dagen efter fick vi ta farväl av vår älskade Guldus. Jag försöker tänka på allt positivt, alla underbara stunder och allt jag lärt mig. Jag försöker minnas allt med glädje, för visst är det ju fantastiska minnen. Ibland är det svårt, för saknaden är så väldigt stor. Men jag tänker, att om jag någonsin ska föda upp hundar, så vet jag nu hur fantastisk en hund kan vara. Och det kommer jag alltid att minnas.


Och jag vet att du är med oss ändå, älskade Guldus. För alltid.



Tills vi möts igen...




Ett ljus i mörkret och saknaden är alla fantastiska människor vi har omkring oss. Tack för allt stöd vi fått och för era fina ord om Guldklimpen!









Vi kommer alltid att minnas dig så fantastisk som du var.
Älskade, älskade Guldklimp!